Minsta gemensamma nämnare

Två kvinnoöden i Bohuslänsk jordbrukarmiljö flätas samman i en släkthistoria.Kvinnorna var ovetande om varandra genom livet, men förenades i livets slutskede genom sina barn.Deras livsperiod mellan 1850-talet och 1920-talet var den stora förändringens tid. Det var då Sverige tog de första stapplande stegen mot demokrati. Perioden präglades av ojämlikhet och stora ekonomiska klyftor. Fattigdomen var allmän och utbredd. Utvandringen var omfattande. Flera år av missväxt medförde livsmedelsbrist. På landsbygden var det fortfarande självhushållningen som höll greppet om vardagen. De båda kvinnorna hade olika uppfostran, förutsättningar och levnadsvillkor. Gemensamt för dem båda var att de tidigt fick ta ansvar. Det gav en inre styrka och en förmåga att se lösningar och alternativ när de senare i livet ställdes inför utmaningar och konflikter. Sammantaget födde de tjugofyra barn som all förutom två nådde vuxen ålder. Det var de båda kvinnorna som var respektive familjs sammanhållande kitt. Det var de som i det flesta fall var avgörande för den generation de lämnade efter sig.

Stig Larsson började skriva en tid efter sin pensionering. Han hade då ett långt och innehållsrikt arbetsliv bakom sig med erfarenhet från flera olika arbetsområden. Hans stora intresse för samhällsfrågor och historisk biografi speglar hans alster. I denna bok, som är den första han ger ut, berättar han om sin mormor och farmor på ett personligt sätt och anser sig vara deras minsta gemensamma nämnare.