Statsvälvningen

Gustaf III statsvälvning 19-21 augusti 1772 har skildrats av civila personer men hittills aldrig av militärer och heller aldrig ur Livgardets synvinkel. I stort sett samtliga dokument i de Gustavianska Handlingarna om Statsvälvningen (UUB) är skrivna av militärer för militärer och samtliga som agerar den 19-21 augusti är militärer. Huvudskälet till statsvälvningen är sällan nämnt: Sverige-Finland bedömdes i vida kretsar stå inför sin upplösning på samma sätt och av samma skäl som stormakten Polen. Efter Karl XII död i Norge tvingade segrarmakterna Ryssland m.fl. på Sverige-Finland en regeringsform som gjorde landet svagt. Ryssland tillsatte svensk regent och hade stort inflytande på allt politiskt liv såväl på regeringsnivån som vid riksdagarna, där man mutade ledamöterna inför viktiga voteringar. Ansvarslöst partivälde rasade där motståndare fängslade varandra vid maktskiften.Två förlorade krig, som stormakterna tvingat in Sverige-Finland i, gjorde officerare, underofficerare och soldater misstrogna mot styret. Höga officerare avrättades offentligt. Den nye kungen Gustaf III bedömde efter flera försök med förhandlingar att ingenting hjälpte annat än att sätta sin egen person på spel och öppet be Livgardet om hjälp att, om nödvändigt, med våld störta partiväldet för att få stopp på det utländska inflytandet. Riksdagen skulle tvingas anta en ny regeringsform. Och Livgardet kunde kungen endast nå genom dess underofficerare.

Kapten vid Livgardet, yrkesofficer, född 1960 i Boden. Tjänstgöring i statsceremonielet och vaktparaderna har givit god kännedom om platser och förhållanden kring de kungliga slotten. Erfarenhet som militärpolis i kombination med studier i statskunskap har givit insikter i juridiska aspekter på verksamheten i huvudstaden. Artiklar bl.a. i Officerstidningen har utvecklat skriv- och berättarförmågan.